· Uppdaterad

Enligt Estlands statistikmyndighet (Statistikaamet) är Sverige Estlands tredje största exportmarknad och ett naturligt nästa steg när verksamheten har vuxit ur Estland. Estniska företagare väljer Sverige tack vare det bekväma geografiska läget, svenskarnas mycket goda engelska, den höga levnadsstandarden och den stabila ekonomiska miljön. Dessa fördelar väger ofta tyngre än de mindre attraktiva sidorna av att verka i Sverige, nämligen den stela arbetsrättsliga lagstiftningen och den komplicerade och tidskrävande processen att hitta långsiktiga svenska samarbetspartner och vinna deras förtroende.
EU-medborgare har laglig rätt att starta företag i Sverige
För utländska medborgare som vill starta företag i Sverige gäller olika regler beroende på om de är medborgare i ett land inom Europeiska unionen (EU) eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller inte. En medborgare i ett EU- eller EES-land har rätt att bo i ett annat EU-land än sitt ursprungsland om hen kan försörja sig där. Det innebär att EU-medborgare, inklusive estniska medborgare, har rätt att starta företag i Sverige utan uppehållstillstånd.
Olika företagsformer i Sverige
Precis som i andra länder kan företagare i Sverige välja mellan flera olika företagsformer. Här är de viktigaste företagsformerna med sina närmaste estniska motsvarigheter:
Enskild näringsverksamhet/enskild firma – füüsilisest isikust ettevõtja (FIE, enskild näringsidkare)
Handelsbolag – täisühing
Kommanditbolag – usaldusühing
Ekonomisk förening – majandusühing
Ideell förening – mittetulundusühing
Aktiebolag – aktsiaselts, som i estnisk mening motsvarar ett osaühing (OÜ)
Den vanligaste företagsformen i Sverige: AB, dvs. aktiebolag
AB, dvs. aktiebolag, är i praktiken ett bolag med begränsat ansvar. Aktiebolagen delas i sin tur in i privata aktiebolag, som liknar estniska osaühing (OÜ), och publika aktiebolag, som till sin karaktär liknar estniska aktsiaselts (AS).
Den största skillnaden är att aktierna i publika aktiebolag kan handlas på börsen, medan aktierna i privata aktiebolag inte kan det. En betydande skillnad finns också i aktiekapitalets storlek: ett privat aktiebolag måste ha ett aktiekapital på minst 25 000 svenska kronor, medan kapitalkravet för publika aktiebolag är minst 500 000 SEK.
Ett privat aktiebolag ska ha minst en styrelseledamot, ett publikt aktiebolag minst tre. Ett tillsynsorgan av estnisk typ (nõukogu) är obligatoriskt endast för publika aktiebolag, och i publika aktiebolag måste också en verkställande direktör utses. För publika aktiebolag är revision alltid obligatorisk, men under vissa förutsättningar är revision obligatorisk även för privata aktiebolag.
Att starta ett aktiebolag är en strukturerad process som kräver att vissa steg följs och att föreskrivna krav uppfylls.
Mer om att starta ett privat aktiebolag, dvs. ett osaühing i estnisk mening, i Sverige
1. Aktiekapital
Som tidigare nämnts krävs ett aktiekapital på 25 000 svenska kronor för att starta ett privat aktiebolag, eller egendom av samma eller högre värde, till exempel maskiner eller utrustning som används som apportegendom. En revisor måste intyga att apportegendomens värde är tillräckligt.
2. Företagsnamn
När du väljer namn på ditt aktiebolag ska du se till att företagsnamnet skiljer sig från andra registrerade bolags namn. Namnet måste godkännas av Bolagsverket. Det är lämpligt att ange minst tre möjliga namn i registreringsansökan, eftersom det ger företagaren mer spelrum och ansökan inte avslås för att det enda namnet inte godtas.
3. Företagets adress
Företagets registrerade adress måste finnas i Sverige; utländska adresser kan inte användas. Det har varit ett krav från Bolagsverket sedan den 17 augusti 2020.
4. Bolagsordning och registreringsavgift
När företaget bildas ska en stiftelseurkund upprättas (liknar asutamisotsus i Estland). Det är ett särskilt dokument som i detalj beskriver grundarnas planer, kapitaltillskottet och annat väsentligt. Urkunden omfattas av formkrav som måste följas exakt. Dokumentet måste även innehålla ett förslag till bolagsordning. Stiftelseurkunden får inte vara äldre än 6 månader när ansökan lämnas in till Bolagsverket.
Innan stiftelsehandlingarna lämnas in måste även en aktiebok upprättas, som innehåller uppgifter om både aktierna och aktieägarna. Aktieboken är en offentlig handling.
Stiftelseurkunden med nödvändiga bilagor kan lämnas in till Bolagsverket via e-tjänsten. För det krävs tillgång till svenska e-tjänster, dvs. BankID, och för att få BankID behöver du i sin tur ett svenskt personnummer. Stiftelsehandlingarna kan även skickas till Bolagsverket med vanlig post.
Registreringsavgiften för att registrera företaget hos Bolagsverket är 1900 svenska kronor via e-tjänsten och 2200 svenska kronor på papper.
5. Aktieägare och styrelse
Ett aktiebolag har fyra bolagsorgan:
Bolagsstämman är bolagets högsta beslutande organ. På bolagsstämman fattar aktieägarna beslut i de viktigaste frågorna. Dit hör fastställande av årsredovisningen, val av styrelse och revisorer samt ändring av bolagsordningen.
Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning. Styrelsen utses vanligtvis av bolagsstämman.
Verkställande direktören utses av styrelsen och ansvarar för den löpande förvaltningen enligt styrelsens anvisningar. Privata aktiebolag behöver inte utse någon verkställande direktör, men får göra det.
Revisorer utses också av bolagsstämman. Revisorns uppgift är att för aktieägarnas och andra intressenters räkning granska bolagets årsredovisningar och finansiella rapporter samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Behovet av revisor beror på verksamhetens omfattning och antalet anställda.
Revisor krävs om två av följande villkor har uppfyllts under de två senaste räkenskapsåren:
- fler än 3 anställda (i genomsnitt)
- en balansomslutning på mer än 1,5 miljoner svenska kronor
- en nettoomsättning på mer än 3 miljoner svenska kronor
Kravet på revisor till följd av verksamheten gäller alltså för privata aktiebolag först från det tredje räkenskapsåret.
Enligt lagen måste ett privat aktiebolag ha en styrelse som består av minst en ledamot och en suppleant. Om ingen av styrelseledamöterna eller suppleanterna är bosatt i Sverige och har ett permanent svenskt personnummer måste bolaget även utse en särskild delgivningsmottagare i Sverige.
6. Bankintyg
Om aktierna i aktiebolaget betalas kontant måste ett bankintyg lämnas in vid bildandet. Intyget ska visa att aktiekapitalet har betalats in till bolagets startkonto som har öppnats av den som bildar bolaget. Om det inte går att öppna ett bankkonto i Sverige kan bankkontot även öppnas i Estland, vilket är en tidskrävande och arbetsam process, men ett bankkonto i Sverige är att föredra.
7. Anmälan av verkliga huvudmän
Från det att du har registrerat aktiebolaget har du fyra veckor på dig att anmäla verkliga huvudmän till Bolagsverket. Uppgifterna om verkliga huvudmän kan lämnas elektroniskt, och en avgift på 250 kr (~23 euro) ska betalas.
Organisationsnumret ger rätt att starta verksamheten
När alla handlingar har lämnats in och är korrekta och handläggarna inte har några ytterligare frågor registrerar Bolagsverket aktiebolaget och tilldelar det ett organisationsnummer. När registreringen är klar blir bolaget en officiell juridisk person och verksamheten kan börja.
Vad händer om registreringen inte lyckas på första försöket? Om det finns brister i handlingarna eller något behöver ändras skickar Bolagsverket ett brev om detta, där även en tidsfrist för att lämna in rättelserna anges.
Eftersom de föreskrivna formkraven måste följas mycket noggrant när du startar företag i Sverige rekommenderar vi att du tar hjälp av en specialist som kan hjälpa till att upprätta handlingarna och upptäcka eventuella problem. Du är välkommen på konsultation på vårt kontor i Sverige (vi finns nära hamnen på Lidingö) eller online. Hör av dig via formuläret nedan eller ring +372 5345 9464. Den första konsultationen hos oss är kostnadsfri.