· Uppdaterad

Sverige och även Finland är länder där det finns vissa minimikrav för anställning av arbetstagare, som många arbetsgivare från Baltikum och andra länder med billigare arbetskraft hittills har försökt kringgå genom olika kryphål i lagstiftningen. Den svenska regeringen har beslutat att ändra på situationen.
Sedan den 1 juni 2018 har de svenska fackförbunden större rätt att kräva att utländska företag tecknar kollektivavtal och erbjuder samma arbetsvillkor och löner som lokala arbetstagare har. De svenska fackförbunden har börjat tillämpa en praxis där arbetet på arbetsplatserna till och med kan stoppas om kollektivavtal saknas. Den svenska regeringen har därmed skärpt konkurrensreglerna på den fria marknaden. Produkter som tillverkats billigare i andra länder får konkurrera på den svenska marknaden, men arbetstagare som tillfälligt eller permanent arbetar på den svenska marknaden ska verka/arbeta på likvärdiga villkor som de lokala arbetstagarna. Man är alltså stenhård när det gäller likabehandling av arbetstagare och lön på lika villkor. Svenska arbetstagare har redan länge krävt att kollektivavtal tecknas, och därför är i praktiken många företag som är verksamma i Sverige bundna av svenska kollektivavtal.
Lagändringens effekter
För en tid sedan skrev Anna Öberg, exportrådgivare för Enterprise Estonia (EAS) i Sverige: ”Jag har märkt att allt fler företag bildar bolag i Sverige för att förenkla den administrativa sidan. Det kan bli ännu vanligare när de nya reglerna tillämpas.” Tidigare har man mycket snabbt och bekvämt kunnat ta sig in på den svenska marknaden genom att styra verksamheten på distans och vara tillfälligt på plats. Nu måste man dock innan man går in på den svenska marknaden mycket noga tänka igenom hur länge man ska vara verksam där. För att undvika skatterisker är det viktigt att alla lokala förpliktelser som uppstår i Sverige fullgörs.
Äripäev skrev i maj att Jonas Högset – som ansvarar för nyproduktion hos SABO, takorganisationen för de svenska kommunala bostadsföretagen – bedömer att lagändringens exakta effekter är svåra att uppskatta, men han tror inte att den kommer att hindra byggföretag från att komma in på den svenska marknaden och bidra i kampen mot bostadsbristen. ”Vi har från början sagt att den internationella marknaden måste agera i enlighet med villkoren på den svenska marknaden om de vill etablera sig här på lång sikt”, sade Högset i Tallinn i oktober förra året, när man från Sverige var i Estland för att leta efter huvudentreprenörer som skulle bygga hyreshus i Sverige.
Sannolikt kommer detta inte att minska estniska företagares intresse för att vara verksamma i Sverige, utan tvinga dem att vara mer framsynta i sin verksamhet och ta större hänsyn till de lokala förhållandena.
Sådana lagändringar förändrar den allmänna situationen för företag som är verksamma i Sverige på så sätt att företag som går in på den svenska marknaden måste hitta kostnadseffektiva metoder för bostadsbyggande och kontrollera värdekedjan, vilket gör att de kan vara mer lönsamma som huvudentreprenör än som underentreprenör. Eftersom det för närvarande råder stor bostadsbrist i Sverige är det just nu också lättare att konkurrera om kontrakt i Sverige med kostnadseffektiva industriella lösningar, i stället för att erbjuda ett lägre pris genom att spara på arbetstagarnas ersättningar och arbetsvillkor.
Kort sagt är det viktigt att ester som är verksamma i Sverige inom bygg- eller andra tjänstebranscher konkurrerar med effektivare verksamhet, som ger dem en fördel jämfört med lokala företag. Man får inte glömma att det alltid medför vissa extra kostnader att leda ett företag på distans, och därför är det svårt att konkurrera på en främmande marknad om man arbetar på samma sätt (med samma effektivitet) som de lokala företagen.
Är estniska företags verksamhet i Sverige hotad?
I Äripäevs artikel i maj var de estniska företagarnas inställning till att de nya reglerna börjar gälla på den svenska marknaden positiv. Peep Peterson, ordförande för den estniska fackliga centralorganisationen (Eesti Ametiühingute Keskliit), sade att de anser att kollektivavtalen i det land där arbetet utförs ska följas och att reglerna där ska respekteras. ”Samtidigt har vi mycket information om att flera estniska företag inte följer dessa regler. De riskerar mycket stora belopp, bland annat att arbetet avbryts från en dag till en annan. Det är inget förnuftigt risktagande. Man ska konkurrera med smarthet, inte med en olaglig lönepolitik.” Enligt Peterson innebär detta att ester får en lön som motsvarar svenskarnas och dessutom omfattas av andra förmåner och villkor som avtalats till exempel i kollektivavtalet. ”Våra människor behandlas på samma sätt som de lokala arbetstagarna, och det ger de estniska arbetstagarna bättre villkor.”
Andrus Leppik, styrelseledamot i byggföretaget Kodumaja som är verksamt på den svenska marknaden, sade att lagändringen inte borde påverka deras verksamhet där. ”Vi följer villkoren i kollektivavtalen. För oss har det varit en självklarhet under alla de år vi har varit verksamma i Sverige.”
Enligt Leppik anser han inte att regleringarna i Sverige är begränsande. ”Vi är vana vid att vara verksamma utanför Estland, och Sverige sticker inte på något särskilt sätt ut i det avseendet, som att något skulle begränsa eller hindra oss särskilt mycket”, sade han. På den svenska marknaden ser han däremot en stor potential, eftersom byggvolymen där växer.
Den ordning som ett lettiskt företag kämpade fram ändras
Genom lagändringen som gäller från den 1 juni upphävs den så kallade lex Laval. Lagen, som trädde i kraft 2010, reglerade och preciserade lönevillkoren för arbetstagare som tillfälligt utstationerats till Sverige från andra länder. Enligt lex Laval-fallet hade utländska företag särskilda rättigheter jämfört med lokala företag när de var verksamma på svenskt territorium.
Lagen fick sitt namn efter en konflikt för mer än 12 år sedan med det lettiska byggföretaget Laval, som de svenska fackförbunden krävde skulle följa de svenska kollektivavtalen vid renoveringen av en skolbyggnad i Vaxholm. Det lettiska byggföretaget, som följde ett lettiskt kollektivavtal, sattes i blockad. Fackförbunden krävde att man vid arbete i Sverige måste följa de lagar som gäller i Sverige, medan arbetsgivarna hänvisade till den fria rörligheten för arbetskraft inom Europeiska unionen. I centrum för konflikten stod priset på arbetet. Efter flera rättsliga instanser fick det lettiska företaget rätt och Sverige var tvunget att anpassa sina lagar. Enligt lex Laval hade fackförbunden endast rätt att kräva att kollektivavtalens minimivillkor uppfylldes.
Upphävandet av den tidigare särskilda rättigheten och den nya situationen medför förändringar där alla företag som är verksamma i Sverige måste verka på likvärdiga villkor och de som arbetar där också behandlas likvärdigt. De svenska fackförbunden har alltså rätt att vägra att införa undantag för företag från olika länder.
Sammanfattning och rekommendationer
Om en företagare planerar att gå in på den svenska marknaden är det viktigt att avsätta tid och sätta sig in i de detaljer man behöver tänka på vid verksamhet på den lokala marknaden. Det är viktigt att påpeka att det kan ta månader att bilda ett företag i Sverige när man gör det för första gången. Det finns fall där företagare har trott att det inte kan vara särskilt komplicerat, och därför har några viktiga detaljer inte beaktats och bildandet av företaget har dragit ut på tiden i upp till ett år. I samband med den internationella penningtvättsskandal som blev offentlig har bankerna i Sverige skärpt kontrollkraven för utländska medborgare som vill öppna ett bankkonto i Sverige. Dessa och flera andra frågor är viktiga att tänka igenom grundligt innan man vänder sig till myndigheterna, så att man kan ge tydliga och exakta svar på frågorna.
Vi har sagt till våra kunder att det är bra att komma på en konsultation och gå igenom alla nödvändiga detaljer innan man börjar bilda ett företag i Sverige. Det hjälper till att minimera tidsåtgången. Det är bra att komma på konsultation redan innan man ingår ett samarbetsavtal i Sverige, eller till och med innan man lämnar en offert. Om du planerar att börja vara verksam i Sverige bör du direkt också börja sätta dig in i frågor som rör juridik och redovisning där. Du behöver ta reda på vilka extra kostnader (i tid och pengar) som verksamheten i Sverige kan medföra.