Hoppa till innehållet

Visselblåsning – angiveri eller en vilja att bidra till företaget?

· Uppdaterad

I den här artikeln förklarar vi vad visselblåsning är och vad det gällande lagförslaget om visselblåsning föreskriver. Vi förklarar också vem som har rätt att rapportera överträdelser, hur det går till och varför det är viktigt att rapportera. Dessutom går vi igenom hur visselblåsarnas konfidentialitet säkerställs och vilka fördelar det finns med att köpa in en rapporteringstjänst. Artikeln har tagits fram i samarbete med Trustif.

Vad är visselblåsning?

Visselblåsning innebär att man rapporterar missförhållanden, och begreppet kommer från idrottstävlingar där domare blåser i visselpipan för att uppmärksamma begångna fel. Syftet med visselblåsning är att lyfta fram problem som annars kanske inte skulle upptäckas och att bidra till att upprätthålla rättsordningen och transparensen. En visselblåsare kan rapportera en överträdelse antingen internt inom organisationen, till en myndighet som inrättats för detta ändamål eller till allmänheten. Det viktiga är att rapporteringen sker i god tro och i syfte att förebygga eller stoppa en överträdelse, inte för att uppnå personlig vinning eller för att orsaka skada.

Rapporteringssystemet består av tre delar:

Intern rapportering – obligatorisk för alla myndigheter inom den offentliga sektorn, företag inom finanssektorn, företag med anknytning till livsmedels- och produktsäkerhet samt företag med minst 50 anställda. Företag med färre än 50 anställda är inte skyldiga att inrätta en intern rapporteringskanal, men även där ska de anställda ha möjlighet att rapportera överträdelser, till exempel till en person som utsetts inom företaget. Den interna rapporteringskanalen ska säkerställa visselblåsarens konfidentialitet, det vill säga att den anställda uppger sitt namn vid rapporteringen, men att namnet inte får röjas under utredningen utan den anställdas eget samtycke. Detta är särskilt viktigt vid skriftlig rapportering (t.ex. via e-post eller en särskild webbplats).

Extern rapportering – Alla har rätt att uppmärksamma sina problem, och för detta finns offentliga myndigheter som hanterar överträdelser (t.ex. tillsyns- eller brottsbekämpande myndigheter). Det är ett alternativ till den interna kanalen, särskilt om den anställda inte litar på organisationens interna system eller är rädd för repressalier.

Offentliggörande – Alla har möjlighet att rapportera ett problem offentligt. Vid offentliggörande eftersträvas ingen konfidentialitet, så de personer som berörs av situationen vet vem som har rapporterat och om vad. Vid offentliggörande finns möjlighet att tillsammans bedöma situationen och besluta hur man ska gå vidare. Det kan dock leda till spänningar inom företaget, och därför anses konfidentialitet vid rapportering vara mycket viktig. Offentliggörande kan, men måste inte, ske via mediekanaler.

Lagförslaget föreskriver ansvar för både fysiska och juridiska personer för att säkerställa att rapporteringskanalen är effektiv och tillförlitlig. Det är förbjudet att medvetet lämna en felaktig rapport, och i ett sådant fall omfattas visselblåsaren inte av lagens skydd, utan kan i stället bli utsatt för offentliggörande och påtryckningsåtgärder från arbetsgivaren. För att undvika sådana situationer är det viktigt att de anställda informeras om hur kanalen fungerar och vilka konsekvenser som följer med den. Det hjälper till att förebygga illasinnad rapportering och eventuell skada för tredje part.

Vem har rätt att rapportera överträdelser:

  1. en person som arbetar på grundval av ett anställningsavtal eller ett annat obligationsrättsligt avtal;
  2. en tjänsteman;
  3. en enskild näringsidkare;
  4. en ledamot i ett lednings- eller kontrollorgan i ett bolag, en ideell förening, en stiftelse eller ett statligt affärsverk;
  5. en aktieägare eller delägare i ett bolag;
  6. en person som arbetar som volontär;
  7. en person som gör praktik hos en myndighet, en juridisk person eller en enskild näringsidkare;
  8. en person som deltar i förhandlingar inför ett avtal eller på annat sätt förbereder ett avtal, eller en person vars anställning har upphört;
  9. en person som får idrottsstipendium;
  10. en person som arbetar i någon av de former som anges i punkterna 1–9 i detta stycke hos en avtalspart till en myndighet eller juridisk person.

Varför är det viktigt att rapportera överträdelser?

Förutom att det är obligatoriskt för många företag är det viktigt att rapportera överträdelser eftersom det hjälper till att i tid upptäcka och åtgärda problem som kan hota organisationens interna funktion, de anställdas välbefinnande eller allmänintresset. Genom att reagera tidigt kan man undvika allvarligare följder, bland annat lagöverträdelser, ekonomiska förluster eller konflikter mellan anställda. Dessutom hjälper en medveten och transparent rapporteringskultur till att förebygga den skada på anseendet som kan uppstå när överträdelser kommer fram via allmänheten eller för sent. Ett gott anseende är grunden för förtroende och långsiktig framgång: när en organisation kan visa att överträdelser tas på allvar och hanteras systematiskt och ansvarsfullt, ökar förtroendet hos både anställda, kunder och samarbetspartner.

När man rapporterar en överträdelse är det inte alltid obligatoriskt att lägga fram bevis, men det rekommenderas starkt, eftersom det gör rapporten mer trovärdig och gör det möjligt för behöriga personer att utreda situationen snabbare och effektivare. Det är särskilt viktigt i fall där överträdelsen är riktad direkt mot visselblåsaren eller någon annan anställd, till exempel vid trakasserier eller diskriminering på arbetsplatsen eller kränkningar av arbetstagarens rättigheter. I sådana situationer står det ofta ord mot ord, och ytterligare bevis (t.ex. e-postmeddelanden, meddelanden, inspelningar eller namn på vittnen) kan vara avgörande. Samtidigt måste man förstå att inte varje överträdelse lämnar tydliga spår, och därför utesluts inte heller rapporter som det inte går att bifoga konkreta bevis till direkt. Det är ändå viktigt att den information som lämnas är given i god tro och är så exakt som möjligt, för att undvika felaktiga anklagelser.

Skydd för visselblåsare

Sedan 2023 gäller i Estland en lag om skydd för visselblåsare (tööalasest rikkumisest teavitaja kaitse seadus), som bygger på Europeiska unionens motsvarande direktiv. Syftet är att skydda personer som rapporterar arbetsrelaterade överträdelser i god tro och i enlighet med det förfarande som anges i lagen. Visselblåsare ska kunna lämna information utan att behöva vara rädda för repressalier, såsom uppsägning, förnedring, hot eller annan ogynnsam behandling. En av de mest effektiva skyddsåtgärderna är att säkerställa konfidentialitet, vilket minskar risken för att visselblåsaren blir personligt angripen. Det hjälper också till att hålla fokus på själva överträdelsen i stället för på visselblåsaren, vilket är mycket viktigt för hela systemets tillförlitlighet och funktion.

Att köpa in tjänsten – Trustif

Att administrera en intern rapporteringskanal kräver mycket resurser av företagen, eftersom det behövs ett särskilt team som läser igenom tipsen och hanterar dem. För företag som saknar behov av eller möjlighet att bygga upp ett internt system för rapportering av överträdelser är det en bra lösning att köpa in rapporteringstjänsten från en pålitlig tredje part.

Att köpa in tjänsten har flera praktiska fördelar: det sparar kostnader och tid, gör det onödigt att inrätta nya tjänster och minskar den administrativa bördan inom organisationen. Dessutom säkerställer en oberoende tjänsteleverantör neutralitet och tillförlitlighet.

En sådan lösning passar väl både mindre företag och större organisationer som vill säkerställa att de uppfyller lagens krav och skapa en fungerande, säker och transparent rapporteringsmiljö.

Trustif är ett företag som administrerar kanaler för visselblåsning och erbjuder kunderna ett säkert sätt att rapportera sina iakttagelser samt personligt och innehållsrikt stöd. Utöver att samla in tips samarbetar Trustif med erfarna jurister och redovisningsekonomer, vilket säkerställer att varje ärende hanteras professionellt och grundligt, så att man kan hitta den mest personanpassade och juridiskt korrekta lösningen på problemet. Alla kunduppgifter behandlas strikt konfidentiellt och information delas med tredje part endast med kundens skriftliga samtycke. Trustifs plattform uppfyller den internationella informationssäkerhetsstandarden ISO 27001, vilket garanterar ett högt dataskydd och ett driftsäkert system. Tack vare detta passar Trustifs tjänst företag som vill fullgöra sina lagstadgade skyldigheter på ett genomtänkt, effektivt och tillförlitligt sätt och samtidigt säkerställa verksamhetens hållbarhet och utveckling. (mer information:https://trustif.ee/)

Ta hjälp av en specialist

I den här artikeln har vi samlat den viktigaste informationen om visselblåsning som är bra att känna till. Det är alltid klokt att gå igenom varje enskilt fall mer i detalj med våra medarbetare, för att undvika eventuella missförstånd eller feltolkningar.

Har du frågor? Vi hjälper gärna till.

Kontakta oss

Kontakta oss

  • Skriv till oss om vad du behöver eller vilket problem du vill lösa.
  • Oftast kontaktar vår konsult dig för att ställa några kompletterande frågor eller bjuda in dig till ett möte.
  • När vi har de uppgifter vi behöver tar vi fram ett icke-bindande erbjudande och skickar det till dig via e-post.

Andra artiklar

  • Fastighetsförsäljning utan överraskningar – när uppstår skatteplikt?

    Fastighetstransaktioner kan under vissa förutsättningar vara befriade från inkomstskatt.

    Läs
  • Hur startar man företag i Sverige?

    När ett företag expanderar till Sverige ligger fokus ofta på försäljningen och på att komma igång med arbetet, inte på redovisningen. Tyvärr kan just små fel i skatteregistren eller rapporteringen orsaka förseningar och extra kostnader.

    Läs
  • Hur startar du företag i Finland?

    Flera av våra kunder har vänt sig till Wisecounter för att de vill starta företag i Finland. Ofta har de då redan ingått de första avtalen, varorna är på väg och de anställda är redo att börja arbeta.

    Läs